farewell to the fairland

allt känns som stenar i mina händer.
jag vill försvinna.
kanske hitta en fristad, där allt existerar endast för mig. där jag inte bryr mig om hjärtesorg och stenar.
kanske är det ett fält, som aldrig tar slut. solen speglar sig i marken och färgar den med guld.
ett land i regnbågsfärger, full av rosa enhörningar och ett universum som aldrig tar slut.

Complaints

Bite me:

you are:
remember?

e-mail: (publiceras ej)

www:

text: